Kennel Lundetuvans blogg...

Nu har Unni flyttat till sin nya familj i Älsbyn.

Strax efter att vi fått reda på att Unni aldrig skulle kunna få valpar så bestämde jag att hon skulle omplaceras. När så Moa fick fina tikvalpar och jag beslutade mig för att behålla Ylva så var det bara så, Unni skulle få flytta när rätt hem dök upp. Jag har ju inte letat aktivt efter ett nytt hem till henne utan väntat på det rätta tillfället och helt plötsligt var det här.

Det började med att nya matte Jenny en morgon ringde och frågade om de fick komma in på vägen hem från semestern i Östersund och titta på mina lundehundar. Självklart fick de det och jag kände med en gång att här är Unnis nya familj. Barnen var mjuka och fina i sina händer när de klappade och kramade, och Jenny hade under flera år velat ha en lundehund och tyckte det var bättre att ta en vuxen när barnen var små. Pappa/nya husse var med på noterna han med och tyckte det kunde vara trevligt med lite resesällskap ibland på jobbet som tradarchaffis.





Det blev bestämt att de skulle komma tillbaka efter några dagar och hämta henne och i tisdags var det dags. Jag är fullständigt säker på att Unni visste vad som var på gång och hon var glad över det. Med svansen i vädret ledde hon ut sin nya husse och matte till bilen, hon som brukar vägra att gå om ingen annan av hundarna eller jag är med.

Resan hem till Älvsbyn gick bra och Unni låg på mattes fötter hela tiden.

  foto: Jenny Lundkvist
Och här ligger hon nu, utanför sitt nya hem och gnager på ett ben utan att behöva dela med sig eller vara ängslig för att nån ska komma och knycka det av henne.

Jag önska Unni och hennes nya familj allt gott och lycka till.